Mys i Misterhult
Kategori: Paddelturer
Alldeles för många bilder från en fantastiskt härlig tur i Misterhults skärgård
28 juli-2 augusti 2023
Juli var så regnig och grå, men när dagen kom för sommarens enda längre paddelfärd kom värme, blå himmel, sol och sommarkänsla! Förväntingarna var på topp redan i bilfärden till Östra Skälö.
En efter en dök deltagarna upp, och vi hjälptes åt att lasta av. Bilarna parkerades på den större parkeringen några hundra meter innan hamnen.
Allt packat, och de som tyckt att de hade gott om plats fick ändå pussla och klämma ihop. Det är ju alltid bara de där små extra sakerna, och oj, skorna också, och solkrämen, och termosen och tröjan...
Vi hade provpackat för att veta om två personers packning skulle rymmas i en kajak. Vår K2:a North Shore Calypso svalde ner allt även om det blev någon vattensäck och lite annat i sittbrunnen. Utrymmet bakom sitsen visade sig rymma både fika, badkläder
och annat smått och gott.
Koll på läget, fikat och kartan när Ingegerd och Anna berättade om planerna för färden.
Solkrämen utsmord, och iväg for vi.
Söderut och sedan österut längs Hamnös norra sida för att ta oss mot Brändö, dagens mål.
Drygt två timmar senare siktade vi klipporna på Brändös västra sida. Men vad nu, kajaker på stranden! Ingegerd kollade läget, och viftade sedan in oss andra. Det var två kanotister som var på väg hemåt.
Nu var det bara vi och stackmyrorna kvar. Upp med tält och sedan ut och paddla runt i området utanför Brändö.
Vi paddlade ut mot Ormklubbarna och snirklade omkring där, och sedan på utsidan av Bredskäret och norr längs Lilla Vasskäret.
På utsidan var det vågigare, och några småsurfiga vågor här och där.
På Lilla Brändö hittade vi ett annat kajakgäng. Hej hej!
Klippor att beundra!
Nu började vi bli lite hungriga. Dags att paddla tillbaka till vårt läger.
Ingegerd välkomnade oss tillbaka, från sin göttiga plats på solklippan.
Vi fortsatte njuta av dagen som övergick i kväll, med mat, skratt och den fina känslan det är att vara ute på en ö med vänner. Precis så som det är i soliga sommarpaddelsagor.
Vi hade ju hört att det skulle finnas ett dass på norra delen av ön. Det gjorde det också. Men inte gick det att öppna dörren. Nyckeln satt i på utsidan, men det var som att det hade gått i baklås. Det
jobbades en stund med att komma in, men vi fick kapitulera och ge oss därifrån med outrättade ärenden...
...men lika glada var vi för det.
Ingegerd har planerat morgondagen.
Till slut var det dags att säga god natt och krypa in i tälten.
Lördagmorgonen bjöd på stillhet och sol, och...
...även en Håkan som kom paddlandes. Nu var hela gruppen samlad. Frukost på klippan, och sedan var det dags att packa ihop.
Sjösättning.
Vi lämnade Brändö vid halvelva. Himlen mörknade här och där.
Färdledare på väg.
Efter en kort stund föll några droppar regn. Det blev ett kort stopp på en holme för att anpassa kläder efter väder, och en och annan chokladbit fyllde på energibehovet.
Öppet hav och horisont var inte långt bort. Örnar fångade vårt intresse, och vi såg dem sväva fram ovanför oss.
Det ljusnade alltmer. Vi styrde söderut mot Örö.
Mellan Skälklumpen och Örö fanns en trång passage. Pelle och jag paddlade i förväg för att kolla om det gick att ta sig igenom där.
Här är det ju grunt! Tyckte Håkan när han stoppade ner handen och kände klippan under.
Men med trix och lite lyfta sig själv och kajaken med händerna så gick det fint att ta sig igenom. Kanske inte alltid, men just när vi var där funkade det. Och nu var den blå himlen definitivt
tillbaka.
Här på Örö hade Anna koll på att det finns dass, bastu och rastplats. Men var kunde vi gå i land? Anna hittade en liten strand, och gick i land och undersökte saken, var det var bäst att landa, medan vi
andra cirklade omkring som kissnödiga hajar i vattnet utanför den lilla byn. Till slut gick vi i land på lite olika ställen, och kryssade oss fram mellan de små stugorna. Det fanns mycket riktigt
ett fint dass, och damen som Anna pratade med undrade hur vi visste det. Efter lite konversation fick vi tydliga direktiv på vart vi skulle gå för att äta lunch.
Några minuters promenad från där vi gått i land fanns en iordningställd rastplats med rejäl grill. Vi såg att vi hade kunnat gå i land vid rastplatsen, men det var inte någon optimal landningsplats.
Klockan hade hunnit bli närmre två, och alla lät sig väl smaka av lunchmaten.
Vår färdväg från nattlägret på Brändö, till vår lunchplats på Örö.
Sedan var vi redo att paddla vidare och hitta nästa lägerplats.
Vi lämnade Örö bakom oss och for sydväst mot Kålsö. Det blåste lite mer, och det skulle blåsa morgonen därpå.
Dubbel kraft ger inte dubbel så snabb fart, men nog går det snabbare i K2:an än att paddla själv.
Vi höll utkik efter lägerplatser längs vägen, men hade siktet inställt på Kålsö som våra ledare hade kollat upp.
En scoutgrupp skickades iväg för att kolla om det fanns fin plats med lä för västlig vind, efter några vändor fram och tillbaka visade det sig att den större viken på sydvästspetsen som vi förut
dissade var en riktigt bra plats. Vinden hade lagt sig, och solen sken på klipporna, och vi såg att det var en fantastiskt bra lägerplats!
För några blev det bad innan tältuppsättning, och för andra blev det omvänd ordning. Så småningom samlades alla uppe på klippan där vi gjorde kvällsmat. Det blev en lång, fin kväll med mycket
godsaker och prat om allt möjligt. Kvällssolen speglades i det stilla vattnet. Återigen en sagolik kväll.
Från vattnet hade jag sett en hög klippa som jag tänkte gå upp på. Pelle och jag klättrade dit upp, från varsitt håll. Utsikten var hänförande.
Himlen färgades alltmer orange, tills solen försvann och det blev kväll på riktigt.
Godnatt!
Frukost, packa ihop och iväg. Och på det en snygg överfart till Vinö.
Pelles och min och Håkans tungt lastade kajaker fick ligga förtöjda vid kajakbryggan i Klintemåla hamn. De andra paddalde vidare runt hörnet och drog upp kajakerna vid det lilla badet och promerade den
korta biten tillbaka till hamnen. Det var en populär plats för kajakpaddlare, och det var två olika större sällskap som förberedde sin avfärd. Vi passade på att låna toalett, och att inhandla lite
godsaker som kaffe och glass som vi åt på bryggan. Sedan paddlade Pelle, jag och Håkan bort till de andra för att inte vara i vägen när de andra sällskapen skulle sjösätta. Dags för tillredning av lunch.
Det blev snirkliga vägar inomskärs, roligt att det är så omväxlande natur och atmosfär i skärgården. När vi kände några droppar falla stannade vi och tog på lite mer skyddande kläder.
Och sen kom regnet. Vi paddlade runt och letade bra lägerplats. Vi såg många fina platser men flera var för vindutsatta. .
Till slut hittade vi Katteskär, en liten ö nästan rakt österut från Kråkemåla
Ö-bestyr, bad, alla fixade och grejade med sitt, och så småningom flockades fler och fler i hyfsat lä för att göra middag.
Morgondagens mål därute i havet, Boskär, som syntes som en smal, grön limpa.
God sömn och frukost. Morgonbestyr och lastning av kajaker. Men oj - österut såg vi inte långt, dimman låg tät över havet!
Hejdå sa den här figuren när vi lämnade Katteskär.
Boskär fick vänta. Istället passade vi på att ta oss en bit söderut längs med öarna, för att titta på lotshuset i Kråkelund, som vi skymtat kvällen innan.
Det var mysigt att paddla i dimman på det sitlla vattnet.
När vi var framme i Kråkelund började det regna. Vi pratade med en kvinna som stod på sin brygga. Hon var själv kanotist och var med i Örnsbergs kanotklubb. Dimman låg fortfarande
tät, och Ingegerd och Anna ledde oss in mellan öarna och vi tog en tur runt området. Precis lagom till att vi snirklat oss ut mot öppna havet så sprack det upp! Dimman skingrades
och vi såg öarna längre ut till havs. Perfekt för att fortsätta färden österut mot gyttret av småskär.
Var det en säl? Det togs en del bilder på något som sedan visade sig vara inte alls en säl, utan någon boj av något slag.
Hur stilla var det inte!
Speciell känsla att paddla på hav som är så stilla.
Framme på Boskär! Och lunchdags! Den utlovade labyrinten skulle också undersökas.
Anna var först i labyrinten.
Annas magiska karta sa att det fanns en lägerplats på Ekö. Lite fram- och tillbakapaddling igen för att kolla så det inte fanns något bättre ställe. När vi väl var i land så höll alla med om att vi ska lita
på Annas karta. Det var en jättefin plats med både öppen gräsyta och skogsplatser för de som vill bo i skog.
Regnet hängde lite i luften, och Jonas hängde lite på en halv stubbe.
Kajakvila.
Tarpar monterades upp, för säkerhets skull. Mysmiddag igen!
Morgonsol! Kläder och annat hängdes upp för att torka lite.
Bästa frukost på en klippa, som också var sista frukosten på den här turen. Eftersom prognosen visade ihållande regn dagen därpå så bestämde vi att vi avslutar turen den här dagen
istället för som planerat dagen därpå.
"Hit och dit ska vi!"
Många fyrar att titta på. Och kanske runda för den som vill. Målet nu var Strupö, där Anna utlovat promenad med utsiktsklippa.
Vi hade lite svårt att orientera oss fram till bästa landningsplats, och även var vi skulle ta vägen för att hitta stigen. Vi fick efter förfrågan lov att landa på en liten
klippa vid en stuga där ingen var hemma, men ägaren var själv kanotist och personen vi pratade med sa att det var ok.
Lokalbo hjälpte oss att hitta stigen, och sa också att det är bara att gå över folks trädgårdar och vid husen för att komma fram, det gör alla. Annars kan man inte ta sig
fram för det är så tätt ibland mellan stugorna.
Paus vid den gulliga stugan, för fotografering.
Vi hittade till klippan! Och den erbjöd finfin utsikt! Jonas såg hänförd ut.
Tillbaka till kajakerna. Det var en trevlig promenad, och så lite lunch på det. Regn utlovades på eftermiddagen. Torrdräkt eller inte torrdräkt? Just nu var det ju varmt.
Pittoreska små skärgårdsstugor, vackra öar, några andra kajakgäng, sol, moln, och fascinerande klippor.
När vi närmade oss Hamnödjupet föll regnet som ploppande pärlor på havet. Vackert! Torrdräkten var ett bra val tyckte jag.
Jonas informerade oss om det faktum att vi från platsen där vi befann oss kunde se inte mindre än fyra fyrar på en gång! Eller om det var fem, minns inte riktigt.
Någonstans på vägen, mellan Djupesund och Östra Skälö, kom solen tillbaka!
Vi avslutade som vi startade, glada och i solsken! Efter lite allmänt bestyr med packning och ombyte blev det en avslutningsfika. Vilken superduperfin tur! Det var spännande varje dag, och så många fina och intressanta platser, vackra öar, sköna
klippor och fina solupp- och nedgångar! Ett relativt litet område kan ge ett fantastiskt paddeläventyr i sex dagar. Tack vare Ingegerds och Annas omsorgsfulla research och planering blev det just det.
