Dag 12 Kanaler på väg från Ekön till namnlös grästuva innanför Littlö
Kategori: Paddelturer
Dags att riva läger. Jag viker ihop vår tunna gardin som vi har under liggunderlagen. Inga jobbiga knarrljud!
Jag tricksar mig ut på en sten för att skölja av frukostdisken. Fåren har redan kollat till oss och är nöjda för de gav sig av igen. Det duggar lite så det som är blött sedan gårdagen kommer fortsätta att vara blött.
Det är bara alldeles först som det är aningens obehagligt att ta på sig de ännu fuktiga skjortorna och badbyxorna. Sedan blir de uppvärmda av kroppen.
På väg igen! Vindstilla och fint.
Mellan fastlandet och Eknöhammarsö finns en passage, det har Pelle sett på en satellitbild. Även mellan fastland och Ängeskär kan vi passera, i Jutströmmen.
Inte stor, men det går att ta sig mellan och under!
Solen kikar fram lagom till lunch! Trevligt!
Lunch äter vi i solen på en liten klippa på Norra Lindö. Ris med tomat- och basilikabiffar. Sedan hittar vi den vassomgärdade labyrinten mellan Lövö och Tokö. Vi paddlar vidare under bron över Oknö ström, där Oknö förbinds
med fastlandet.
Bra när det finns kanaler som genväg eller skyddad väg.
På Oknö camping kan vi fylla på godisförrådet. Det blev ingen påfyllning i Kalmar för vi hittade ingen affär i närheten av slottet. Solskenet påbjuder även inköp av glass, och
så fyller vi på vattensäckarna. 
Som en mindre stad, breder Mönsterås bruk ut sig.
Det är knappt någon vind. Mönsterås bruk blinkar och lyser som ett stort rymdskepp. Vi har passerat en plats, lite innan Svartö, som såg bra ut för nattläger. Men vi vill vara helt säkra på att nå Oskarshamn dagen därpå, så det är bäst att vi kommer lite
längre än. Efter bruket börjar vi leta efter tältplats. Det visar sig vara svårt att hitta något längs med kusten. Det är stenigt, snårigt, brant eller knölig terräng. Till slut sätter vi vårt hopp till ett ställe på kartan med badplatssymbol. Snöenabbe,
Skälevik.
När vi närmar oss ser vi bara igenvuxen "strand" och en brygga. Nu paddlar vi inte in och kollar vad som finns innanför alla träd och buskar. Kanske skulle vi gjort det. Istället landar vi på världens minsta holme, med meterhögt gräs, stenar och björnlokor
i ena änden.
Helt klart minsta ön jag tältat på.
Vi försöker manövrera på det lilla utrymmet. Kajakerna får ligga med ändarna utanför ön, mer plats är där inte. Den ena sidan av ön rymmer precis kajakerna och tältet. Det som såg ut att vara bara gräs i andra änden är stenigt och ojämt.
Det blir en stilla månskenskväll.
Det blir slöstund i tältet. Lite godis och whiskey. Men till slut behöver vi ta oss samman och laga mat. Äta måste vi, ordentligt. Annars orkar vi inte. Så det blir couscous och sista hälften av tomat- och basilikabiffarna.
Och en fantastiskt vacker kväll med måne och bruket som lyser upp som ett tivoli. 
En av alla underbara fördelar med att vara ute på tur är att tandborstning blir aningens mindre trist när den görs i vacker miljö.
Även om vi inte lyckas hitta en bra tältplats så somnar vi gott. Det höga gräset blir som en stunsig madrass under oss.
